Queera arketyper i Bibeln: Interreligiös samtal i en svensk kontext

Stockholms stora synagoga

Queera arketyper är något som primärt relateras till det sekulära livet, men det finns element i religionen som kan tolkas som queera arketyper. Och det var just om det, om de queera arketyperna i religionerna, som en panel skulle samtala under den senaste Prideveckan i Stockholm.

Den 3 augusti ägde denna diskussion rum under rubriken: Är David och Jonathan och Rut och Noemi queera arketyper? Där skulle behandlas hur ofta David och Jonathan (Ur bibelns Samuel 1) och Rut och Noemi (I bibelns Ruts bok) behandlas som queera arketyper, och komma fram till om dessa båda exempel håller för granskning. I panelen deltog Rabbi David Lazar, från stora synagogan i Stockholm, Jenny Dobers, pastor i svenska missionskyrkan, Karin Tillberg, präst i Svenska kyrkan, och Yael Feiler som var panelens moderator. Platsen där panelen möttes var Pride Park (Skogsscenen), Tantolunden, Södermalm. (Mot slutet av artikel kan man lyssna på hela konferensen)

Foton från panelen

Vad som menas med queera arketyper i Torah har att göra med hur man tolkar de bibliska berättelserna, i panelen berörde man hur Bibeln är öppen för att i varje tid erbjuda nya tolkningar. Detta innebär att det finns en öppenhet för den queera tolkningen som ett nytt sätt att läsa Bibeln.

Genusperspektivet behandlades också i samtalet, från panelen sades att det finns vissa bibliska berättelser som alltid återkommer och ett exempel finns i barnbibeln. I den förmedlas alltid historien om den förlorade sonen och det bortsprungna fåret, medan berättelserna som har en kvinna huvudrollen, som t.ex. kvinnan som tappar ett mynt, sällan tas upp. Man skulle lägga in flera kvinnliga förebilder i en kontext där den manliga förebilden oftast tar över. Man skulle skapa en kanon med flera kvinnor i och ha en öppenhet för en tolkning som inte med självklarhet är traditionellt heterosexuell.

Vad det gäller queera arketyper i Nya testamentet finns de inte på samma sätt som i exemplet med David och Jonatan. Men för den så kallade transexuella rörelsen finner i Apostlagärningarna en arketyp i den etiopiska eunucken. Hos David och Jonatan och Rut och Noemi i Gamla testamentet ses i vissa texter en öppning för att tolka dem som en homosexuell relation. I dessa tolkningar finns grunden för att tolka personer i berättelsen som queera arketyperna.

Karin Tillberg, präst i Svenska kyrkan

Från panelen framgick också att att man i varje tid har tolkat och ampassat bibelberättelsernas tolkning till den kontext man lever i. Men det är inte något nytt för hur har bibliska berättelser tolkats och anpassats under historiens gång. Befrielseteologins marxistiska tolkningar och den fundamentalistiska bokstavliga tolkningen är några exempel.

Ordet queer syftar inte endast på homosexualitet, i panelen talade man om de olika andra betydelser som ordet har. Ordet är en adjektiv som användes för att tala om att någon är homosexuell men också för att beskriva att något är udda eller underlig. Queera arketyper behöver inte hänvisa till en homosexuell relation, som i Noemis och Ruts exempel. Den som är queer i den bibliskberättelsen är att den finns inte en som likar den i Bibeln.

Samtalet runt queera arketyper i Torah intressant i det att man lyssna på vilken argumentation stödjer att uppfattningen om queera arketyper i Tora. Men det som saknades var andra uppfattningar i panelen, som kunde bjudas till diskussion och debatt, och på så sätt för en mera generell uppfattning om det problematik.

Här kan man lyssna på hela konferensen:

 

Den fromma Miami: Kristus konungs högtid enligt den gregorianska riten

 

Under de dagar jag befann mig i södra Florida fick jag ett erbjudande att fira söndagsmässan enligt den gregorianska liturgin. Den 28 oktober kom jag till Shrine of Saint Philomena på 1621 S.W. 6th Street, i Miami.

Jag överraskades av att man där firade Kristus konungens högtid, jag trodde att prästen hade gått förbi de söndagar som finns kvar till slutet av det liturgiska året, det datum då man brukar fira festen. Sen fick jag veta att det inte var något fel, men enligt kalendern som följs i den romerska ritens extraordinarie form, som också kallas för gregoriansk eller tridentinsk mässa, firades Kristus konungens högtid den dagen.

Det är inte första gången jag deltar i en gregoriansk mässa, tidigare deltog jag i en gudstjänst ledd av monsignor Cavallin, tidigare domkyrkans domprost. Den gången fick jag inte riktigt grepp om vad den gregorianska mässan är för något. Mässan firades vid Marias altare i den gamla delen av Domkyrkan, jag fick inte något förklaring till vad som hände. Men i Miami var förhållandena annorlunda, jag var bjuden till gudstjänsten av folk som jag känner och som förklarade för mig vad som hände och varför.

Denna församling skulle man väl kalla konservativ, de som tillhör församlingen uppfattar sig själva som konservativa. Det finns saker som jag tycker var positiva, som t.ex. de rigorösa reglerna som i Shrine Sancta Philomena finns vad det gäller sättet att kläda sig för att komma in i kyrkorumet. Redan i ingången möter besökaren en skylt där står förklarat med vilken klädsel det är otillåtet att komma in i kyrkan.

Jag såg många kvinnor och även flickor som bar slöja i kyrkan, det som man kallar mantilla. Jag har vid olika tillfällen sett kvinnor som bär slöja i kyrkan även här i Sverige. Det påminner mig om min gamla mormor när hon, när jag var barn, tog mig med på sina besök i kyrkorna i La Habana Vieja, den gamla delen av Havanna, .

Mässan i Shrine Sancta Philomena slutade med en procession i vilken församlingen bar ut det heliga sakramentet . Processionen gick runt några kvarter, en bit på den kända Calle 8, i de ledendariska kvarteren Little Havana. Folket sjöng med stor iver på latin, engelska och spanska. Man passerade en lokal där det pågick en frikyrklig gudstjänst, deras sånger blandades med våra, och efter några hundra meter  kom vi tillbaka till kyrkan.

Här i Sverige finns idag en etablerad gregoriansk mässa, den firas regelbundet på olika platser i stiftet. Om man går in på stiftets hemsida finner man platser på vilka den gregorianska liturgin firas, de är Eskilstuna, Göteborg, Jonsered, Karlstad, Lund, Stockholm och Växjö.

Religion och presidentvalkampanjen i USA: en intervju med kubansk-amerikanske politikern Eladio José Armesto

                             Eladio José Armesto

Under mitt besök i Miami fick jag d. 29 oktober tillfälle att intervjua den kubansk-amerikanske politikern Eladio José Armesto. Han tillhör det demokratiska partiet och är ordförande i Floridas demokratiska förbund. Jag kunde ställa några frågor till honom: om den roll religionen spelar i presidentvalkampanjen i USA; om anklagelser som riktats mot president Obama att han är muslim eller favoriserar muslimer; om vilket inflytande kristendomen har på valkampanjen och hans åsikt om den Amerikanska Biskopskonferensens ställningstagande i valkampanjen.

Man kan inte förbigå religionens betydelse i USA:s valkampanjer. Eladio José Armesto förklarar varför anklagelserna mot president Obama om att favorisera muslimer eller att han själv är muslim är obefogade. Armesto beskriver hur den Amerikanska Biskopskonferensen pekar på medborgarnas samhälleliga ansvar och hur de kristna ska se till att informera sig och vara aktiva i det offentliga livet och politiken.