Jens Liljestrands: Vilhelm Moberg ur ett genus perspektiv

I Stadsbiblioteket annonserades till idag 23 januari  en föreläsning om Vilhelm Moberg, av författaren och litteraturkritiken Jens Liljestrand, som är bitr. kulturchef på tidningen Expressen.  Föreläsningen genomfördes i samarbete med Vilhelm Moberg - Sällskapet.

Moberg är en av de svenska författare som jag läst mest av, det beror kanske på att hans böcker speglar flykten från fattigdom och förtryck, något som jag känner igen mig i. Moberg går in i den komplexitet som betyder att lämna sitt land, sin familj och allt det som man på ett visst sätt uppfattar som eget. Han beskriver mycket väl vad det innebär att vara utvandrare eller invandrare, något jag själv identifierar mig med.

Föreläsningen var en presentation av Mobergland - personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandraserie, som är titeln för Liljestrands avhandling, som försvarades vid Lunds universitet 2009. Jens Liljestrand lyfter i sin föreläsning fram viktiga aspekter i Vilhelm Mobergs ideologiska tanke. Han var socialdemokrat, men ställde sig kritisk till det egna partiet, bl.a. på grund av koalitionsregeringen under andra världskriget som favoriserade Nazi -Tyskland och den vänlighet som socialdemokraterna visade mot Stalin.

En del av föreläsningen ägnade Jens Liljestrand åt att betrakta i Mobergs verk från ett genus -perspektiv. Liljestrand analyserar hur det manliga och det kvinnliga presenteras av Moberg och vilken specifik roll Moberg ger åt det traditionella äktenskapet i ett verk som Utvandrarna. Personer som ses i opposition, enligt det genusperspektiv som Liljestrand utgår från, är Karl Oscar och Robert, och även Kristina och Ulrika.

Här kan man lyssna på Jens Liljestrands föreläsning.

Liljestrands Mobergland påminner mig om ett tidigare verk som också behandlar Vilhelm Mobergs litterära skapelse från ett genusperspektiv. Jag tänker på Ola Holmgrens "Emigrant i moderniteten. Vilhelm Mobergs mansfantasier", Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm 2005. Jag vill inte avsluta min kommentar utan av tala om publiken, som till stor del var äldre personer, något som väcker frågan om varför fler ungdomar inte har intresse av just Vilhelm Moberg, han som denna kväll kallades  den store representanten för den svenska historien.

Jul 2013

Julen 2013 är förbi och jag vill här dela med mig hur jag har erfarit den. Sedan många år brukar jag vara med i Julbönen i Sankta Eugenia kyrka, i centrala Stockholm. Jag kan minnas hur pater Hornung och pater Bischofberger brukade ta Jesusbarnet från altaret, och vandra med tillsammans med alla deltagare till Mariakapellet, där prästen brukade lägga barnet i krubban. Där slutade julbönen och gudstjänstdeltagarna brukade vara bjudna av prästerna till en gemenskapsmåltid. I år samlades vi för Julbönen i Mariakapellet, till en enklare bön ledd av pater Claus Dietz. Efteråt inbjöds till den traditionella samvaron, den här gången i läsesalen, ordnad på så sätt att man kunde vara nära dem som kom för att smaka på det goda som bjöds av församlingen.

På juldagen var den plats som låg närmast för mig att fira mässan den katolska domkyrkan.  I ceremonin såg jag biskop Anders Arborelius och den apostoliske nuntien för Skandinavien Henryk Jósef Nowacki, och, om jag har räknat rätt, sju präster. De flesta sittplatser var upptagna, tecken för en välbesökt mässa. Här kunde man lyssna på biskop Anders Arborelius julpredikan, han talade bl.a. om att det ska vara tråkigt i kyrkan för att den inte är ett nöjestempel.

  Den andra höjdpunkten för Julen var firandet av den heliga familjen på söndagen efter Jul. Den dagen gick jag till domkyrkan igen, till den spanska mässan, som i liturgin inkluderade två ungdomar som föreställde jungfru Maria och den helige Josef, som bar ett litet Jesusbarn till framför altaret. Pater Christian, rektor för den spansktalande missionen i Stockholm, meddelade att han skulle gå på semester några månader.

 

Nyårsdagen, Guds heliga moder Marias högtid, samlade en del av jesuiterna i Sverige, pater Dominik Terstriep, pater Ulf Jonsson och pater Josef Höfner. Jag möt den dagen en fullsatt kyrka, på ett sätt som kan påminna om en söndagshögmässa. I predikan, som jag här lämnar en ljudkopia av, reflekterar pater Ulf Jonsson om sambandet mellan juldagen och nyårsdagen i den katolska liturgin.

Kjell Petersson: Frimodig kyrka och politik i Svenska kyrkan

Intervju med Kjell Petersson, ordförande i Frimodig kyrka i Stockholm, den 26 juni 2013. Han talar om vad Frimodig kyrka vill göra inför nästa kyrkoval i september 2013, de politiska partiernas inblandning i Svenska Kyrkan och Kyrkans teologiska och dogmatiska grunder. Han presenterar Frimodig kyrkas synpunkter om religionsdialog, äktenskap och vigselrätt.

Msrg Miroslaw Dudek: Marta eller Maria, vem har rätt?

Msgr  Miroslaw Dudeks predika, 21 juli 2013, högmässan, katolska domkyrkan Stockholm. Lukas kap 10, 38 - 42. Marta bekymrar sig - Maria lyssnar till Jesus. Marta tog emot Jesus i sitt hem. Hon hade en syster, Maria, som satte sig vid Jesu fötter och lyssnade till hans ord. Marta däremot var helt upptagen med allt som skulle ställas i ordning.

Millesgården, där det andliga och det sköna möts.

Bilder från mitt besök till Millesgården, 13 juli 2013.

Japanska familjebudskap i Stockholm

Sommarkvällarna drar många besökare till Kungsträdgården i centrala Stockholm. En av dem var en man som strålade av fridfull fröjd och glädje delade ut lappar till förbipasserande. Det var en inbjudan till en informationskväll om familjen från föreningen Familjefederationen. Mannen, som jag senare kunde växla några ord med, heter Katsuyuki Kikuchi, han kommer ursprungligen från Japan, och är en av Sun Myung Moons efterföljare.

Katsuyuki talade om sin uppfattning om familjen. För honom har familjen ett starkt band till religionen. Familjen är något som ligger i Guds plan, han skapar man och kvinna till äktenskap och familj. Relationen som uppstår mellan familjemedlemmar återspeglar det som människan senare ska uppleva i det som Katsuyuki kallar för himmelriket. Man och kvinna skall behandla varandra med respekt och återspegla den kärlek som Gud har till människan. Därför är kärleken avgörande för både äktenskap och familj.

Äktenskap och familj är brinnande teman i vårt samhälle av idag, Familjefederationen bjuder på en alternativ vision av äktenskapet och familjen, kopplat till gudomlighet. Jag undrar om inte de kristna i Sverige kan gå ut till samhället och bjuda på liknande informationskvällar som Familjefederationen organiserar.

Pater Klaus Dietz berättar om sin tid som kyrkoherde

Pater Klaus Dietz har varit kyrkoherde under många år i Sverige. I den här intervjun delar han med sig en del av sina erfarenheter som kyrkoherde. Han förklarar vad en kyrkoherde är för något och vilken plats han har i Katolska kyrkan. Man får också veta en del om vad en kyrkoherde gör i en församling, vilka hans egentliga arbetsuppgifter är. Intervjun handlar också om hur en kyrkoherde förhåller sig till det civila samhället och andra samfund och religioner i Sverige.